Men böööööööööördo, jag trodde dag 4 var mina kläder.
Jaja det åt jag idag:
Frukost: grahamsgrynsgröt med min hemmagjorda jordgubbssylt, mjölk.
Lunch: Tacobuffé på Lydias i nordstan (tog mer än vad jag borde)
Mellanmål: skink knäcka och te
Middag: Pannkaka, glass och lika sylt som på morgonen.
Inte en helt optimal matdag men men...
måndag 20 december 2010
Dag 4 Vad jag har haft på mig idag
Idag var vi inne i stan, så mjukisbyxan byttes ut mot jeans, senapsgul topp som jag hade som gravid och en kofta med guld och röda ränder. Kände mig typ asful. Har väll troligtvis gått upp mina 3.2 kg efter alla kakbak som varit. Efter jul ska jag börja träna bra igen, och du Angstgard ska med.
#Prataomdet
Den här #prataomdet -stormen som varit den sista tiden får en ju verkligen att fundera över hur saker och ting varit i ens eget liv. Jag undrar varför jag först nu i vuxen ålder kan säga nej till sex? Åren efter jag miste min oskuld blev år av att ge sig själv till andra utan ngn som helst begrundan. En liten bit av själen varje gång. Sättet min oskuld försvann på var kanske inte den bästa starten på min sexuella karriär. Den blev "borttjatad" av en pojkvän som 2 veckor senare blev tillsammans med min BÄSTA vän som ngr dagar senare också fick sin oskuld tagen efter tjat. Utanför toaletten där det hela skedde satt en hel skock av pojkvännens landsmän och skrattade och tjattrade.
Så startade det och under åren som gått sedan jag var 15 så har sex ibland använts som njutning (vilket såklart det alltid borde användas som) men oftare som ngn sorts "betalning". Typ betalning för att man blivit bjuden på 1 öl eller 2, för man var ju dum nog att säga ja till den och då är det ju nästan som att säga "jag vill ha sex" . Kan även ha varit betalning för att ngn faktiskt gett en uppmärksamhet under en hel kväll på krogen, typ som ett tack.. hmm...
Kände ofta innan jag kom in i mitt stabila förhållande att jag inte kunde säga nej, jag blev så himla glad att ngn ville prata/umgås med lilla mig. Det är så många gånger som jag tänkt "ja men nu har vi ju hånglat då måste man ju gå vidare med sex annars har jag ju typ lurat honom.. och då måste han ju hitta ngn ny snabbt, så jag får ju köra på helt enkelt. " Vad säger det om hur man tycker sig själv vara värd? Piss uppenbarligen. Det här vet jag inte ens om det handlar om gråzonen men det är tankar som väckts iallafall. Mitt gråzonsfall kommer här:
Jag och E var 18 år och vi var i Grekland på en veckas charterpartysemester. En kväll ville vi in till den stora staden som vi hade väldigt långt till. Dumma och Naiva som vi var så bestämde vi oss för att lifta. Vi hoppade in i en bil med 2 fulfula greker. Dom körde oss till staden och vi dansade drack och hade det ganska roligt, men under hela kvällen fick vi äckliga blickar från fulgrekerna. När vi skulle åka hem till byn vi bodde i så vek de av med bilen till en grusväg utan väglysning. Vi blev lite rädda och frågade vad de höll på med. Vi var då på väg till en av fulgrekernas bar som han höll på att fixa. När vi kom dit visade det sig att baren inte alls var öppen utan helt igen bommad. Till saken hör att vi var i Grekland i Maj och just den kvällen var det kraftig blåst så man hörde knappt någonting. Vi fick en varsin sup i baren och sen blev vi på något sätt åtskiljda. Jag försökte hitta E och ropade på henne och letade men det var mörkt och storm så jag hörde eller såg henne inte. Det som hände sen var att jag hade sex på en solstol med fulgrek nr 1, inte var att jag var så jävla kåt utan för att jag var rädd, livrädd för att bli våldtagen och slagen så jag låtsades som om jag ville. När det var färdigt så lät de oss träffas igen (dom hade ju såklart medvetet separerat oss) och sen skjutsade de oss under tystnad hem. E hade blivit tvingad till att suga av fulgrek nr2 .
kvällen efter skulle E och jag till den lokala baren och när vi klev in där stod fulgrekerna där och skröt med sitt grabbgäng (som i princip var alla på baren) om att de "satt på oss" och de kollade på oss och asgarvade. Så jäääävla pinsamt.
Det skumma nu i efterhand var att VI skämdes!! Det var ju dom som skulle skämmas som lurat iväg oss till en tom bar och särat på oss och halvtvingat sig till sex. Men jag skäms fortfarande för detta, att jag inte bara körde en käftsmäll och stack. Å andra sidan var vi ute på landet i totalt mörker och storm. Men det känns som om jag kunde gjort ngt annorlunda.
Kom hem och testade mig, och som tur är så fick jag inget. Han var ju så ful så ingen hade väll offrat sig för honom innan.
Detta är mitt starkaste gråzonsfall, Mamma hoppas du inte läste detta.
Så startade det och under åren som gått sedan jag var 15 så har sex ibland använts som njutning (vilket såklart det alltid borde användas som) men oftare som ngn sorts "betalning". Typ betalning för att man blivit bjuden på 1 öl eller 2, för man var ju dum nog att säga ja till den och då är det ju nästan som att säga "jag vill ha sex" . Kan även ha varit betalning för att ngn faktiskt gett en uppmärksamhet under en hel kväll på krogen, typ som ett tack.. hmm...
Kände ofta innan jag kom in i mitt stabila förhållande att jag inte kunde säga nej, jag blev så himla glad att ngn ville prata/umgås med lilla mig. Det är så många gånger som jag tänkt "ja men nu har vi ju hånglat då måste man ju gå vidare med sex annars har jag ju typ lurat honom.. och då måste han ju hitta ngn ny snabbt, så jag får ju köra på helt enkelt. " Vad säger det om hur man tycker sig själv vara värd? Piss uppenbarligen. Det här vet jag inte ens om det handlar om gråzonen men det är tankar som väckts iallafall. Mitt gråzonsfall kommer här:
Jag och E var 18 år och vi var i Grekland på en veckas charterpartysemester. En kväll ville vi in till den stora staden som vi hade väldigt långt till. Dumma och Naiva som vi var så bestämde vi oss för att lifta. Vi hoppade in i en bil med 2 fulfula greker. Dom körde oss till staden och vi dansade drack och hade det ganska roligt, men under hela kvällen fick vi äckliga blickar från fulgrekerna. När vi skulle åka hem till byn vi bodde i så vek de av med bilen till en grusväg utan väglysning. Vi blev lite rädda och frågade vad de höll på med. Vi var då på väg till en av fulgrekernas bar som han höll på att fixa. När vi kom dit visade det sig att baren inte alls var öppen utan helt igen bommad. Till saken hör att vi var i Grekland i Maj och just den kvällen var det kraftig blåst så man hörde knappt någonting. Vi fick en varsin sup i baren och sen blev vi på något sätt åtskiljda. Jag försökte hitta E och ropade på henne och letade men det var mörkt och storm så jag hörde eller såg henne inte. Det som hände sen var att jag hade sex på en solstol med fulgrek nr 1, inte var att jag var så jävla kåt utan för att jag var rädd, livrädd för att bli våldtagen och slagen så jag låtsades som om jag ville. När det var färdigt så lät de oss träffas igen (dom hade ju såklart medvetet separerat oss) och sen skjutsade de oss under tystnad hem. E hade blivit tvingad till att suga av fulgrek nr2 .
kvällen efter skulle E och jag till den lokala baren och när vi klev in där stod fulgrekerna där och skröt med sitt grabbgäng (som i princip var alla på baren) om att de "satt på oss" och de kollade på oss och asgarvade. Så jäääävla pinsamt.
Det skumma nu i efterhand var att VI skämdes!! Det var ju dom som skulle skämmas som lurat iväg oss till en tom bar och särat på oss och halvtvingat sig till sex. Men jag skäms fortfarande för detta, att jag inte bara körde en käftsmäll och stack. Å andra sidan var vi ute på landet i totalt mörker och storm. Men det känns som om jag kunde gjort ngt annorlunda.
Kom hem och testade mig, och som tur är så fick jag inget. Han var ju så ful så ingen hade väll offrat sig för honom innan.
Detta är mitt starkaste gråzonsfall, Mamma hoppas du inte läste detta.
lördag 18 december 2010
Dag 3 Mina föräldrar
Min mamma fick mig när hon var relativt ung (kanske inte räknades som ung på 70-talet) men hon var nyss fyllda 19 år. Min mamma och pappa separerade när jag var miniliten.
Vi bodde ensamma tills jag skulle börja femman, då flyttade vi in i ett hus med mammas Bernt och jag fick en lillebror. När vi bodde ensamma hade vi ett ganska spontant liv tillsammans. Vi kunde äta tacos en vecka i sträck bara för att det var gott och vi sov sked och killade varandra på ryggen, mysigt.
Vi har alltid sedan jag blev mer vuxen haft en ganska kompisaktig relation, lite skvallertantskompisrelation ungefär.
Jag minns stunder i mitt liv då jag önskat att vi haft en mer mor-dotter relation, då man kunnat be om råd och fått ngr kloka ord. Men den relationen har vi inte, kanske för att mamma var ung när hon fick mig. Jag minns även att jag avundsjukt tittat in i kompisars familjer och velat ha det lite mer som dom. En pappa boendes i samma hus och helsyskon att leka med. Idag är jag ändå nöjd och jag har insett att alla har lite smådefekta familjer om man skrapar lite på ytan. Jag får även känna på hur det är att ha en hönsmamma i och med att Lucas mamma är överdrivet åt den andra hållet. Påminner mig vid 31 års ålder att ha långkalsonger på mig och pratar barnspråk med mig.
Jag fick dessutom syskon senare och en "pappa" i huset, när mamma träffade min låtsaspappa.
Min pappa har jag aldrig som jag minns det bott med. När jag var i mammas mage trillade min pappa på fyllan ner i vattnet och höll på att drunkna. Som tur var så gjorde han inte det. När jag var liten så bodde vi väldigt nära varandra och han brukade komma hem till oss varje dag med en glass till mig som han köpt hos min farbror Jonas. Jonas hade byns enda karamellkiosk/glassbar. Min pappa är en genomsnäll människa men han har ett nedsatt minne sen olyckan, han är dessutom alkoholist. Fast på spritfronten har han nog lugnat ner sig för han brukar vanligtvis ringa mig på fyllan varje helg. Men nu var det länge sedan. Jag tror han har lugnat ner sig pga. att han är lite sjuklig med högt blodtryck och ett aortaanerysm som står och bultar.
För ngr år sedan så gick jag i terapi pga. att min pappa dricker. Han har liksom ingen annan än mig. Min halvbror vill inte ha ngt med honom att göra och min halvsyster är ett kolli.. Hur som helst gick jag i terapi, och det krävdes bara 2 ggr för att jag skulle inse att min pappa inte är mitt ansvar. Jag fick även ett boktips "en flodhäst i rummet" som fick mina ögon att öppnas lite.
Men jag som person har svårt att inte bry mig och lägga mig i om ngn mår dåligt, även fast jag ångrar mig senare för att jag känner mig kvävd. Det ligger i min natur.
Idag består vår relation av att ha ringer ngr ggr i veckan och vi har det "vanliga " samtalet bestående av vädret, om jag har pengar så att jag klarar mig och hur det är med svea". Vädret är ett ämne vi har behandlat varje telefonsamtal sedan jag flyttade till Gbg. När jag är hemma så brukar jag besöka pappa minst en gång också. Då äter vi köpebullar, dricker te hur halvlortiga muggar (sådana med en massa beläggningar på) och kollar sport av vilket slag som helst på teve. Jag brukar räkna tiden jag är där och när det är passande att gå så går jag inrökt av röda commerse och vet att det förmodligen kommer dröja ett år innan jag är där igen.
Sedan Svea kom så försöker jag få med pappa på lite aktiviteter i stället, typ Jamtli som vi var på i somras.
Det var väll mina föräldrar det. Det låter kanske trist men jag är mkt nöjd, utan mina föräldrar skulle jag inte finnas :-) Och jag älskar dem båda grymt mkt fast jag aldrig sagt orden högt. Jag önskar dock att jag hade det lite närmare till dem speciellt mamma då nu när Svea finns.
Vi bodde ensamma tills jag skulle börja femman, då flyttade vi in i ett hus med mammas Bernt och jag fick en lillebror. När vi bodde ensamma hade vi ett ganska spontant liv tillsammans. Vi kunde äta tacos en vecka i sträck bara för att det var gott och vi sov sked och killade varandra på ryggen, mysigt.
Vi har alltid sedan jag blev mer vuxen haft en ganska kompisaktig relation, lite skvallertantskompisrelation ungefär.
Jag minns stunder i mitt liv då jag önskat att vi haft en mer mor-dotter relation, då man kunnat be om råd och fått ngr kloka ord. Men den relationen har vi inte, kanske för att mamma var ung när hon fick mig. Jag minns även att jag avundsjukt tittat in i kompisars familjer och velat ha det lite mer som dom. En pappa boendes i samma hus och helsyskon att leka med. Idag är jag ändå nöjd och jag har insett att alla har lite smådefekta familjer om man skrapar lite på ytan. Jag får även känna på hur det är att ha en hönsmamma i och med att Lucas mamma är överdrivet åt den andra hållet. Påminner mig vid 31 års ålder att ha långkalsonger på mig och pratar barnspråk med mig.
Jag fick dessutom syskon senare och en "pappa" i huset, när mamma träffade min låtsaspappa.
Min pappa har jag aldrig som jag minns det bott med. När jag var i mammas mage trillade min pappa på fyllan ner i vattnet och höll på att drunkna. Som tur var så gjorde han inte det. När jag var liten så bodde vi väldigt nära varandra och han brukade komma hem till oss varje dag med en glass till mig som han köpt hos min farbror Jonas. Jonas hade byns enda karamellkiosk/glassbar. Min pappa är en genomsnäll människa men han har ett nedsatt minne sen olyckan, han är dessutom alkoholist. Fast på spritfronten har han nog lugnat ner sig för han brukar vanligtvis ringa mig på fyllan varje helg. Men nu var det länge sedan. Jag tror han har lugnat ner sig pga. att han är lite sjuklig med högt blodtryck och ett aortaanerysm som står och bultar.
För ngr år sedan så gick jag i terapi pga. att min pappa dricker. Han har liksom ingen annan än mig. Min halvbror vill inte ha ngt med honom att göra och min halvsyster är ett kolli.. Hur som helst gick jag i terapi, och det krävdes bara 2 ggr för att jag skulle inse att min pappa inte är mitt ansvar. Jag fick även ett boktips "en flodhäst i rummet" som fick mina ögon att öppnas lite.
Men jag som person har svårt att inte bry mig och lägga mig i om ngn mår dåligt, även fast jag ångrar mig senare för att jag känner mig kvävd. Det ligger i min natur.
Idag består vår relation av att ha ringer ngr ggr i veckan och vi har det "vanliga " samtalet bestående av vädret, om jag har pengar så att jag klarar mig och hur det är med svea". Vädret är ett ämne vi har behandlat varje telefonsamtal sedan jag flyttade till Gbg. När jag är hemma så brukar jag besöka pappa minst en gång också. Då äter vi köpebullar, dricker te hur halvlortiga muggar (sådana med en massa beläggningar på) och kollar sport av vilket slag som helst på teve. Jag brukar räkna tiden jag är där och när det är passande att gå så går jag inrökt av röda commerse och vet att det förmodligen kommer dröja ett år innan jag är där igen.
Sedan Svea kom så försöker jag få med pappa på lite aktiviteter i stället, typ Jamtli som vi var på i somras.
Det var väll mina föräldrar det. Det låter kanske trist men jag är mkt nöjd, utan mina föräldrar skulle jag inte finnas :-) Och jag älskar dem båda grymt mkt fast jag aldrig sagt orden högt. Jag önskar dock att jag hade det lite närmare till dem speciellt mamma då nu när Svea finns.
tisdag 14 december 2010
...
Vet att det är dags att skriva om mina föräldrar men jag har inte riktigt haft tid att samla mig för det och nu måste jag verkligen läsa första delen i "ATSS" boken : har utbildning imorgon..
fredag 10 december 2010
Dag 2 , min första kärlek
Spontant tänkte jag på Jon när det skulle bli dags för "dag 2 " Men när jag funderar vidare så var han faktiskt inte min första kärlek eller det beror lite på hur man ser det..
Min första kärlek om man frågar mamma blir säkert Fredrik R, för han var enligt mig när jag var ca 3? min fästman. Men enligt mamma så tog min kärlek hastigt slut när jag upptäckte att Fredrik R fortfarande hade blöjor ( vilket inte var så konstigt med tanke på att han är född 81 och jag 79...
Om man då ska gå på vad jag kommer ihåg som min första kärlek så var det faktiskt Jon. Jag var kär i honom redan på dagis. Han gjorde en så otroligt cool robotdans , ni vet den när man låtsas att man är i en osynlig box.. I skolan hamnade vi i samma klass 1-3 och min kärlek höll i sig lite till och från så där som det är när man är liten och har plats för många killar i sitt hjärta. Under denna tid fick jag min första pojkvän, Linus. Det var i tredje klass och han döpte faktiskt sin Tarantella för Åsa, så jag tror han var riktigt kär i mig.
I fyran bytte jag till en annan klass så jag och jon gick i parallellklass fram till gymnasiet. Under hela denna tiden var jag lite kär då och då i Jon, eller mer tyckte att han var snygg. Han var ju såklart inte ett dugg imponerad av mig för han var ju poppis tom. bland tjejerna som var 2-3 år äldre än honom redan på mellanstadiet.
Men i nian ändrades jag nog rätt kraftigt och blev lite "coolare" , jag började hänga i stan och klädde mig alternativt och rockigt och lyssnade mest på Pearl Jam, Nirvana osv. Dessutom så blev jag skåpsgranne med Jon. Jag kommer ihåg att han började retas så där skojsigt och flörtigt med mig då ngn gång under nian. Jag visade min tuffa sida och pungsparkade honom med mina doc martins kängor (i storlek 40, 2 nummer för stora men det var de enda som fanns och jag var desperat på att ha coola skor).
Min pungspark verkade göra susen för han slutade inte flörta och en helg stannade jag kvar i Svensta på fritidsgården och sket i stan. Detta resulterade i att vi faktiskt blev ihop. Jag var så lycklig och KÄR. Resten av nian var bara som en dröm, vi hängde jämt!! vi sov över hos varandra, låg i sängen hela helgerna och bara var enormt kära. På sommaren då vi skulle få våra gymnasivalbesked så visade det sig att Jon inte kommit in på ngt och det slutade med att Jon gick om ett år och jag flyttade in till stan och började gymnasiet. Redan då tror jag att det blev stora slitningar i vårt förhållande. Jag gick liksom vidare och han stampade kvar ett år till.. Hur som helst så var vi tillsammans till och från hela gymnasiet med en massa knas imellan.
Efter att jag gått ut och han hade ett år kvar så flyttade jag hem till svensta och vi fortsatte ngn sorts respektlöst förhållande som var sjukt passionerat med väldigt skadligt för skälen. Till slut kom en möjlighet upp att flytta till Gbg och jag tog den och flyttade hit. 2 år gick som vi inte pratade med varandra på men efter 2 år så träffades vi igen och blev efter ett tag ihop igen och denna gång var vi nog ihop 1-2 år till.
På slutet av detta förhållande och precis innan vi troligtvis skulle flyttat ihop här nere i Göteborg så träffade jag min nuvarande kärlek Lucas.. och i och med detta så kom trygghet in i mitt kaosartade liv. Jag sög åt mig denna trygghet och gjorde för ?gången slut med Jon. I 8 år var vi tillsammans till och från och nu är det 8 år sedan det tog slut. I flera år efter var jag fortfarande trots att jag gjorde slut bitter och sur på Jon och även väldigt missunsam. Nu har jag slutat med det och jag har träffat hans nuvarande tjej/livskamrat och jag gillar henne faktsikt :-) Vi är tom. facebook kompisar. Och det är stort för mig för jag har aldrig haft ett så turbulent förhållande som med Jon.
Så det var nog min första kärlek på sätt och vis ..
Min första kärlek om man frågar mamma blir säkert Fredrik R, för han var enligt mig när jag var ca 3? min fästman. Men enligt mamma så tog min kärlek hastigt slut när jag upptäckte att Fredrik R fortfarande hade blöjor ( vilket inte var så konstigt med tanke på att han är född 81 och jag 79...
Om man då ska gå på vad jag kommer ihåg som min första kärlek så var det faktiskt Jon. Jag var kär i honom redan på dagis. Han gjorde en så otroligt cool robotdans , ni vet den när man låtsas att man är i en osynlig box.. I skolan hamnade vi i samma klass 1-3 och min kärlek höll i sig lite till och från så där som det är när man är liten och har plats för många killar i sitt hjärta. Under denna tid fick jag min första pojkvän, Linus. Det var i tredje klass och han döpte faktiskt sin Tarantella för Åsa, så jag tror han var riktigt kär i mig.
I fyran bytte jag till en annan klass så jag och jon gick i parallellklass fram till gymnasiet. Under hela denna tiden var jag lite kär då och då i Jon, eller mer tyckte att han var snygg. Han var ju såklart inte ett dugg imponerad av mig för han var ju poppis tom. bland tjejerna som var 2-3 år äldre än honom redan på mellanstadiet.
Men i nian ändrades jag nog rätt kraftigt och blev lite "coolare" , jag började hänga i stan och klädde mig alternativt och rockigt och lyssnade mest på Pearl Jam, Nirvana osv. Dessutom så blev jag skåpsgranne med Jon. Jag kommer ihåg att han började retas så där skojsigt och flörtigt med mig då ngn gång under nian. Jag visade min tuffa sida och pungsparkade honom med mina doc martins kängor (i storlek 40, 2 nummer för stora men det var de enda som fanns och jag var desperat på att ha coola skor).
Min pungspark verkade göra susen för han slutade inte flörta och en helg stannade jag kvar i Svensta på fritidsgården och sket i stan. Detta resulterade i att vi faktiskt blev ihop. Jag var så lycklig och KÄR. Resten av nian var bara som en dröm, vi hängde jämt!! vi sov över hos varandra, låg i sängen hela helgerna och bara var enormt kära. På sommaren då vi skulle få våra gymnasivalbesked så visade det sig att Jon inte kommit in på ngt och det slutade med att Jon gick om ett år och jag flyttade in till stan och började gymnasiet. Redan då tror jag att det blev stora slitningar i vårt förhållande. Jag gick liksom vidare och han stampade kvar ett år till.. Hur som helst så var vi tillsammans till och från hela gymnasiet med en massa knas imellan.
Efter att jag gått ut och han hade ett år kvar så flyttade jag hem till svensta och vi fortsatte ngn sorts respektlöst förhållande som var sjukt passionerat med väldigt skadligt för skälen. Till slut kom en möjlighet upp att flytta till Gbg och jag tog den och flyttade hit. 2 år gick som vi inte pratade med varandra på men efter 2 år så träffades vi igen och blev efter ett tag ihop igen och denna gång var vi nog ihop 1-2 år till.
På slutet av detta förhållande och precis innan vi troligtvis skulle flyttat ihop här nere i Göteborg så träffade jag min nuvarande kärlek Lucas.. och i och med detta så kom trygghet in i mitt kaosartade liv. Jag sög åt mig denna trygghet och gjorde för ?gången slut med Jon. I 8 år var vi tillsammans till och från och nu är det 8 år sedan det tog slut. I flera år efter var jag fortfarande trots att jag gjorde slut bitter och sur på Jon och även väldigt missunsam. Nu har jag slutat med det och jag har träffat hans nuvarande tjej/livskamrat och jag gillar henne faktsikt :-) Vi är tom. facebook kompisar. Och det är stort för mig för jag har aldrig haft ett så turbulent förhållande som med Jon.
Så det var nog min första kärlek på sätt och vis ..
Makalösa reccept
Idag var det julbazaar på dagis + luciatåg. Dåliga föräldrar som vi är hade vi inte tagit med oss kamera... till skillnad från de rutinerade föräldrarna som hade med sig värsta systemkamerorna. Pga. av denna bazaar så har jag bakat småkakor hela veckan: hallongrottor, drömmar, makalösa och chokladdoppade kokostoppar. Just Makalösa köpte Petra med familj som var där och hälsade på dom krävde receptet så det kommer nedan. Helena och Tora kom också dit och handlade lite smask. Vi köpte dumlekakor, en chillichokladkaka och en massa godis. Dessutom så vann vi en massa på lottot. 4 l Pucko, 4 l juice , 4 l saftsoppa och en klänning med slips till Svea. Klänningen hade en av de kreativa mammorna sytt, hon har tydligen ett eget barnklädesföretag. Sen har vi en barnboksförfattare/illustratör på dagis också, sjukt kreativa mammor, roligt.
Ikväll är jag själv hemma, eller ja Svea ligger och sover uppå också och Hampus ligger här bredvid men Luke är på Kompaniet revival?? Ska bli spännande att höra sen om det var lika tragiskt där som det var på den "gamla goda tiden" hehe..
Jag sitter och glor på Idol, hejar på Jay och skriver blogg samtidigt.
Här kommer Makalösa receptet:
175 grader mitten av ugnen
2 dl russin
200 gram smör
1,5 dl socker
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
Elvispa ihop rumsvarmt smör och socker , hacka russinen lite. Blanda ihop övriga ingredienser och blanda med smörsockerblandningen. Rulla längder och dela i bitar som du rullar till små bollar och plattar ut på bakplåtspapper. Detta recept blir ca 60 stycken. De ska gräddas i ugnen ca 5-8 minuter. Skitenkla att göra.
Ikväll är jag själv hemma, eller ja Svea ligger och sover uppå också och Hampus ligger här bredvid men Luke är på Kompaniet revival?? Ska bli spännande att höra sen om det var lika tragiskt där som det var på den "gamla goda tiden" hehe..
Jag sitter och glor på Idol, hejar på Jay och skriver blogg samtidigt.
Här kommer Makalösa receptet:
175 grader mitten av ugnen
2 dl russin
200 gram smör
1,5 dl socker
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
Elvispa ihop rumsvarmt smör och socker , hacka russinen lite. Blanda ihop övriga ingredienser och blanda med smörsockerblandningen. Rulla längder och dela i bitar som du rullar till små bollar och plattar ut på bakplåtspapper. Detta recept blir ca 60 stycken. De ska gräddas i ugnen ca 5-8 minuter. Skitenkla att göra.
torsdag 9 december 2010
Dag ett, presentation av mig själv.
Hmm.. Ja vad ska man säga:
Jag heter Åsa och är uppvuxen i Svenstavik, ett litet samhälle söder om Östersund. Jag läste estetisk linje med inriktning mot konst på gymnasiet och efter det flyttade jag ganska snart ner till Göteborg. Efter ngr års festande och diverse jobb som vårdare av olika slag pluggade jag vidare till sjuksköterska i Vänersbort, högskolan väst.
Som person är jag ytligt och utåt sett väldigt glad och de flesta människor gillar mig skarpt och skrattar rätt bra i mitt sällskap. Mer på insidan är jag ganska osäker på min egen kapacitet och jag är en riktig grubblare. Jag brukar överanalysera saker men jag har blivit bättre på att inte göra det sedan Svea kom in i mitt liv. Min osäkerhet yttrar sig i att jag tex. på jobbet får för mig att jag inte kan någonting men i akuta situationer så brukar jag hålla mig lugn och fokuserad. Osäkerheten vet jag inte riktigt vart den kommer ifrån men förmodligen min barndom på ngt sätt, jag kan aldrig i min barndom komma ihåg att ngn sagt att jag varit duktig på ngt eller uppmuntrat mig till att göra ngt. Det enda är väll målning då, men osäker som jag är med saker och ting så slutade jag faktiskt måla efter ngn kommentar av ett ex. Jag hoppas kunna bemästra och öva bort denna dåliga egenskap i framtiden.
Jag är väldigt förtjust i djur eller rättare sagt katter. Det känns som om de är de enda individerna som verkligen ser och förstår mig på något vis. Jag kan alltid få tröst hos en katt om jag är låg.
Vad jag kan säga mer är också att själva grejen att få barn har ändrat mig. Förut var jag mer beroende av vad andra människor tyckte om mig, vilket jag mer struntar i nu. Bara Svea gillar mig så är jag nöjd.
Jag heter Åsa och är uppvuxen i Svenstavik, ett litet samhälle söder om Östersund. Jag läste estetisk linje med inriktning mot konst på gymnasiet och efter det flyttade jag ganska snart ner till Göteborg. Efter ngr års festande och diverse jobb som vårdare av olika slag pluggade jag vidare till sjuksköterska i Vänersbort, högskolan väst.
Som person är jag ytligt och utåt sett väldigt glad och de flesta människor gillar mig skarpt och skrattar rätt bra i mitt sällskap. Mer på insidan är jag ganska osäker på min egen kapacitet och jag är en riktig grubblare. Jag brukar överanalysera saker men jag har blivit bättre på att inte göra det sedan Svea kom in i mitt liv. Min osäkerhet yttrar sig i att jag tex. på jobbet får för mig att jag inte kan någonting men i akuta situationer så brukar jag hålla mig lugn och fokuserad. Osäkerheten vet jag inte riktigt vart den kommer ifrån men förmodligen min barndom på ngt sätt, jag kan aldrig i min barndom komma ihåg att ngn sagt att jag varit duktig på ngt eller uppmuntrat mig till att göra ngt. Det enda är väll målning då, men osäker som jag är med saker och ting så slutade jag faktiskt måla efter ngn kommentar av ett ex. Jag hoppas kunna bemästra och öva bort denna dåliga egenskap i framtiden.
Jag är väldigt förtjust i djur eller rättare sagt katter. Det känns som om de är de enda individerna som verkligen ser och förstår mig på något vis. Jag kan alltid få tröst hos en katt om jag är låg.
Vad jag kan säga mer är också att själva grejen att få barn har ändrat mig. Förut var jag mer beroende av vad andra människor tyckte om mig, vilket jag mer struntar i nu. Bara Svea gillar mig så är jag nöjd.
onsdag 8 december 2010
Bloggutmaningen..
Jag ska anta denna utmaning ... imorgon...
Dag 01 - Presentera mig själv
Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Det här åt jag i dag
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Min dag
Dag 07 - Min bästa vän
Dag 08 - Ett ögonblick
Dag 09 - Min tro
Dag 10 - Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 - Mina syskon
Dag 12 - I min handväska
Dag 13 - Den här veckan
Dag 14 - Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 - Mina drömmar
Dag 16 - Min första kyss
Dag 17 - Mitt favoritminne
Dag 18 - Min favoritfödelsedag
Dag 19 - Detta ångrar jag
Dag 20 - Den här månaden
Dag 21 - Ett annat ögonblick
Dag 22 - Det här upprör mig
Dag 23 - Det här får mig att må bättre
Dag 24 - Det här får mig att gråta
Dag 25 - En första
Dag 26 - Mina rädslor
Dag 27 - Min favoritplats
Dag 28 - Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick
Dag 01 - Presentera mig själv
Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Det här åt jag i dag
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Min dag
Dag 07 - Min bästa vän
Dag 08 - Ett ögonblick
Dag 09 - Min tro
Dag 10 - Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 - Mina syskon
Dag 12 - I min handväska
Dag 13 - Den här veckan
Dag 14 - Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 - Mina drömmar
Dag 16 - Min första kyss
Dag 17 - Mitt favoritminne
Dag 18 - Min favoritfödelsedag
Dag 19 - Detta ångrar jag
Dag 20 - Den här månaden
Dag 21 - Ett annat ögonblick
Dag 22 - Det här upprör mig
Dag 23 - Det här får mig att må bättre
Dag 24 - Det här får mig att gråta
Dag 25 - En första
Dag 26 - Mina rädslor
Dag 27 - Min favoritplats
Dag 28 - Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick
Julkort?!
Det har gått ypperligt bra i år att ta julkortet på Svea som synes ovan.. Har tagit ngr spontana idag som nog är bättre dock, lite glad kan man ju ändå se ut ;-)
Idag har jag äntligen tagit tag i träningen igen, skrev in mig på Life och körde lite crosstrainer och löpband. Ska dit imorgon igen. Måste bli lite mindre om magen innan Sälen så att jag kan komma i ngr snygga skidkläder.
I helgen var vi ju i Lubeck och det var riktigt mysigt. Riktigt bra julstämning var det där och ett grymt bra hotell. På torsdagen åkte vi och hamnade i snöstorm i Danmark. Luke tyckte det var riktigt läskigt men jag tyckte det var ganska spännande. När vi kom fram gick vi ut på en av julmarknaderna. Där drack vi gluhwine och njöt av atmosfären. Sedan hittade vi ett "håliväggenölhak" där vi drog ngr öl. Fredag shoppade vi runt och åt tårta på marsipanaffären. PÅ kvällen blev det middag på ett mysigt ställe med tyskt kök, vi åt schnitzel och drack öl. Sedan gick vi på marknad igen och drack varm choklad med amaretto. Lördag blev det hemfärd, då köpte vi en jädrans massa vin och öl och sen åkte vi hem. Jag ÄLSKAR att bila och åka färja.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
