måndag 20 december 2010

#Prataomdet

Den här #prataomdet -stormen som varit den sista tiden får en ju verkligen att fundera över hur saker och ting varit i ens eget liv. Jag undrar varför jag först nu i vuxen ålder kan säga nej till sex? Åren efter jag miste min oskuld blev år av att ge sig själv till andra utan ngn som helst begrundan. En liten bit av själen varje gång. Sättet min oskuld försvann på var kanske inte den bästa starten på min sexuella karriär. Den blev "borttjatad" av en pojkvän som 2 veckor senare blev tillsammans med min BÄSTA vän som ngr dagar senare också fick sin oskuld tagen efter tjat. Utanför toaletten där det hela skedde satt en hel skock av pojkvännens landsmän och skrattade och tjattrade.
Så startade det och under åren som gått sedan jag var 15 så har sex ibland använts som njutning (vilket såklart det alltid borde användas som) men oftare som ngn sorts "betalning". Typ betalning för att man blivit bjuden på 1 öl eller 2, för man var ju dum nog att säga ja till den och då är det ju nästan som att säga "jag vill ha sex" . Kan även ha varit betalning för att ngn faktiskt gett en uppmärksamhet under en hel kväll på krogen, typ som ett tack.. hmm...

Kände ofta innan jag kom in i mitt stabila förhållande att jag inte kunde säga nej, jag blev så himla glad att ngn ville prata/umgås med lilla mig. Det är så många gånger som jag tänkt "ja men nu har vi ju hånglat då måste man ju gå vidare med sex annars har jag ju typ lurat honom.. och då måste han ju hitta ngn ny snabbt, så jag får ju köra på helt enkelt. " Vad säger det om hur man tycker sig själv vara värd? Piss uppenbarligen. Det här vet jag inte ens om det handlar om gråzonen men det är tankar som väckts iallafall. Mitt gråzonsfall kommer här:

Jag och E var 18 år och vi var i Grekland på en veckas charterpartysemester. En kväll ville vi in till den stora staden som vi hade väldigt långt till. Dumma och Naiva som vi var så bestämde vi oss för att lifta. Vi hoppade in i en bil med 2 fulfula greker. Dom körde oss till staden och vi dansade drack och hade det ganska roligt, men under hela kvällen fick vi äckliga blickar från fulgrekerna. När vi skulle åka hem till byn vi bodde i så vek de av med bilen till en grusväg utan väglysning. Vi blev lite rädda och frågade vad de höll på med. Vi var då på väg till en av fulgrekernas bar som han höll på att fixa. När vi kom dit visade det sig att baren inte alls var öppen utan helt igen bommad. Till saken hör att vi var i Grekland i Maj och just den kvällen var det kraftig blåst så man hörde knappt någonting. Vi fick en varsin sup i baren och sen blev vi på något sätt åtskiljda. Jag försökte hitta E och ropade på henne och letade men det var mörkt och storm så jag hörde eller såg henne inte. Det som hände sen var att jag hade sex på en solstol med fulgrek nr 1, inte var att jag var så jävla kåt utan för att jag var rädd, livrädd för att bli våldtagen och slagen så jag låtsades som om jag ville. När det var färdigt så lät de oss träffas igen (dom hade ju såklart medvetet separerat oss) och sen skjutsade de oss under tystnad hem. E hade blivit tvingad till att suga av fulgrek nr2 .
kvällen efter skulle E och jag till den lokala baren och när vi klev in där stod fulgrekerna där och skröt med sitt grabbgäng (som i princip var alla på baren) om att de "satt på oss" och de kollade på oss och asgarvade. Så jäääävla pinsamt.
Det skumma nu i efterhand var att VI skämdes!! Det var ju dom som skulle skämmas som lurat iväg oss till en tom bar och särat på oss och halvtvingat sig till sex. Men jag skäms fortfarande för detta, att jag inte bara körde en käftsmäll och stack. Å andra sidan var vi ute på landet i totalt mörker och storm. Men det känns som om jag kunde gjort ngt annorlunda.
Kom hem och testade mig, och som tur är så fick jag inget. Han var ju så ful så ingen hade väll offrat sig för honom innan.
Detta är mitt starkaste gråzonsfall, Mamma hoppas du inte läste detta.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Finaste du...
Är glad att du numera känner dig värd att ha rätten att säga nej. Är ledsen över att du inte alltid känt så.

Du är en varm, rolig, öppen, sympatisk och härlig person. Och det är du, och ingen annan, som har rätten till dig. Glöm aldrig det!

Kram, Pernilla

anna sa...

vad modig du är som berättar, massa kärlek till dig hjärtat!

Betraktelser från Majviken sa...

Kära, fina vän! Du gör ett bra jobb med dig själv! Jag håller på och försöker jag med och blir inspirerad av dig! Det här är ett hemskt inlägg på många plan, men sorgligast är att man ser den lilla flickan som egentligen vill bli omtyckt och uppskattad.

Alla gillar dig, men det viktigaste är att du börjat gilla dig själv. Det är du värd! Kram!